Vart ser du dig själv om 10 år?

Svaret på den frågan förändras ständigt men man kan ju ändå försöka att svara på den ändå. Det kan väl vara kul att titta tillbaka på om tio år och se vad man trodde skulle hända men jag tycker ändå att mina förhoppningar är jordnära och inte helt omöjliga. 

FAMILJ
Jag tror att jag kommer att ha två barn, en tjej och en kille. 

JOBB
Jag tror att jag kommer jobba antingen som förskollärare eller egenföretagare, möjligvis båda. Jag tror även att jag kommer vara kattuppfödare till sidan om.

BOSTAD
Jag hoppas att jag kommer bo i ett radhus med 5 rum, kök och en fin trädgård. 

BIL
Jag tror att jag kommer privatleasa en riktig familjebil, antingen vit eller champangefärgad. Den kommer nog vara utrustad med den bästa tekniken också, finns ju så himla coola utrustningar till bilar nu för tiden.

HUSDJUR 
Jag tror att jag kommer ha min lilla Maisie, en till sibirisk katt, en kanin och några fiskar. Eller en sköldpadda. :) Vill ha en hund också, men skulle inte tro att jag skaffar det inom 10 år. 

ÅSTADKOMMIT 
Jag tror att jag kan ha skrivit och gett ut en bok, jag har en högskoleutbildning och jag har kanske till och med startat ett eget företag. 

Jag är så nyfiken på att få se vad framtiden har att erbjuda och nu när jag äntligen har sprungit ut med den där fina vita mössan på huvudet har jag världen framför mina fötter och jag tänker njuta av att den har att erbjuda. Till att börja med tänker jag ha världens bästa och förmodligen sista sommarlov och det har börjat riktigt bra. På tisdag åker vi till Italien, efter det börjar äntligen Game of thrones säsong 7, alla mina bästa vänner bor kvar i min stad hela sommaren och jag mår psykiskt och fyskiskt bra just nu. Jag är så lycklig, äntligen börjar saker att falla på plats. När jag kommer hem från Italien är det första jag kommer att göra att skicka in mitt namnbyte, sedan kommer jag att ansöka till Komvux och efter det gå till körskolan och anmäla mig och pappa så att vi kan börja övningsköra på riktigt. Hihi! 

Tack till världens bästa klass för dessa tre åren, jag kommer att sakna er ♥ 
Den här dagen kommer att minnas för alltid, det var idag livet började på riktigt. 


ÄNTLIGEN ÄR JAG NÖJD!

Genom åren har mitt hår alltid varit ett ångestladdat ämne, jag har velat ha det ljusare, mörkare, mindre rött, mer rött, slingat, enfärgat osv osv. Jag har gjort allt med mitt hår från att skaffa permanenta lockar till att skaffa löshår och bleka sönder det. Jag har gått till frisören om och om igen, jag har fixat det själv och låtit mamma fixa det. Aldrig har jag blivit helt nöjd. Aldrig har jag fått den färg jag velat. Aldrig har jag varit glad efter ett frisörbesök, men denna gång blev jag det. Jag var hos en superbra frisör i Skövde, Salong torggatan heter den. Supermysig salong, supertrevlig personal och superfint reslutat. Dit kommer jag definitivt gå tillbaka och jag vill tipsa alla jag känner om denna underbara salong. Jag visade en bild på ett balayageslingat hår och tänkte att frisören i alla fall kan få ett hum och hur jag vill ha det, vilken ton och så. Men mitt hår ser nästan exakt ut som på bilden jag visade, mitt hår ser ut att höra hemma på Tumblr och jag är så himla lycklig. Så nu tänkte jag visa er hur mitt hår har sett ut genom tiderna så att ni kan förstå varför det betyder så mycket för mig att äntligen få det så här fint. Enjoy. 

Här är jag 5 år, jag hade långt rakt hår i en ljusbrun nyans. Jättefint faktiskt och jag tycker mycket om denna färgen men efter flera år i samma färg tröttnade jag till slut.

Här är jag runt 10 år, mitt hår är slingat och solblekt och börjat få en orange ton. Jag har även lugg vilket absolut inte passade mig. 

Här vet jag inte hur gammal jag är, men detta är efter att jag börjat färga mitt hår. Det är tunt, slitet och har tjocka blonda slingor i en varm ton. 

Detta är efter att jag helblekte håret första gången, vackert haha. 

Så här såg mitt hår ut länge, jag var tvungen att låta det vila för att det inte skulle falla av och fick gå runt med ljusgult hår och mörkbrun utväxt... 
Detta är efter en misslyckad hemmablekning av min utväxt, det slutade mig en massa silverschampo och jag fick regnbågsfärgat hår. Efter detta färgade jag håret brunt igen. 

Så här såg mitt hår ut när jag hade färgat tillbaka det bruna två gånger (gjorde en hemma ombre som jag faktiskt var riktigt nöjd med), det var supertorrt och slitet och tunt som ni kan se. Aldrig hade jag haft så här tunt hår innan men nyansen på håret älskar jag faktiskt. Fick dock aldrig tillbaka denna nyansen när jag var tvungen att färga igen pga utväxten. 

När mitt hår hade växt ut och blivit tjockt och fint igen fick jag för mig att göra en rosa dipdye hemma i mitt sovrum. Japp. Ni hörde rätt. 

Så här såg det ut i slutet av 8an, då var jag 15 år. Helt okej ändå, dock lite runt men inte så fult? 


Exakt ett år senare på 9an avslutning såg jag ut så här, mörkbrunt hår som var långt men slitet. Här har ni även bevis på att mitt hår växer som ogräs hahah.

Under gymnasietiden har jag kapat mitt hår säkert 4 gånger då det har växt enormt snabbt och varit så tjockt och tungt att jag helt enkelt inte orkat med det. Detta var en gång innan mamma klippte mig. 

Detta var en annan gång innan jag kapade mitt hår och här ser man tydligt det som jag hatat under så många år. Det ser oranget ut och slingorna är ojämna. Detta var efter ett frisörbesök som jag var otroligt missnöjd med. 

Så här såg mitt hår ut innan solens strålar gjorde det oranget ännu en gång, här älskade jag mitt hår. 

Här syns också tydligt hur oranget mitt hår har varit... Men idag, idag ser mitt hår ut så här!!!!!!! 


Det här är så alltså mitt hår. Tunna slingor, min egen färg i botten så att jag slipper utväxt, inga orange eller gula toner och så himla tjockt och mjukt. Jag har aldrig tidigare älskat mitt hår så här mycket, det här passar mig aå bra och gör även att jag ser brunare ut hihi. JAG ÄR SÅ GLAD! Och det var inte ens dyrt, 1 500 kr för denna förvandlngen och det var värt varenda krona. 

Detta var min referensbild inför besöket, men jag trodde inte att jag skulle få hår ens i närheten av det på bilden men nu ser jag knappt skillnad på mitt och denna kvinnas. Helt fantastiskt. 


JAG ÄR TILLBAKA!

För ett par dagar sen kom jag tillbaka från min lilla studentresa, jag har ju varit på Alcudia med min mamma och hennes sambo och jag kan bara säga att det var helt fantastiskt. Min första utlandsresa (förutom grannländer) med min mamma, aldrig tidigare har vi suttit på en strand tillsammans, aldrig har vi simmat i klart turkost vatten tillsammans eller solat med vy av palmträd och pool. Jag är så glad att vi åkte, och trots extrem turbulens på vägen tillbaka (jag har åkt flyg till USA men denna gång trodde jag verkligen att jag skulle dö, det var förjävligt rent ut sagt) så skulle jag göra om det alla gånger. Nu är jag brun och fin, jag har varit hos frisören och fixat håret och förberett allt som har med studenten att göra för om exakt en vecka så är det min tur. Då kommer jag stå där med vit klänning och mössa och gråta av lycka. Jag längtar sönder. 

Den andra dagen i Alcudia fick jag jätteont i halsen och feber, dagen efter gick det över men när vi kom hem så slog det ut dagen efter igen. Ont i halsen, hosta, rinnsnuva och feber. Yey. Jag gick till skolan igår men jag tyckte det var så fruktansvärt jobbigt att sitta där med papper och snyta mig i klassrummet, hosta och ha mig så det kommer jag nog aldrig göra om. Om det inte typ är prov eller något jätteviktigt. Så idag stannade jag hemma och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag blir frisk till på måndag, för nu har jag varit sjuk i över en vecka och det börjar bli riktigt jobbigt. Jag vill sjunga, dansa, träna, umgås med kompisar och tagga till studenten med jag orkar inte. Det enda jag orkar är att sitta här med datorn och mysa med min fluffiga bebis som just nu ligger i mitt knä. Gud vad jag saknat henne när jag var utomlands, trodde inte det var möjligt att sakna någon så. Får jag en människobebis någon gång vet jag inte hur jag skulle överleva att vara en vecka utan hen, så jag kommer nog bli en sådan där jobbig mamma som tar med sitt barn precis överallt haha. 

Så vad mer då? Jo, jag brände mig utomlands. Jag var jättenoga med solskydd, jag smörjde in mig efter varje gång jag badat och låg inte alls länge i solen faktiskt, någon timme bara. Men jag brände mig ändå, tack vare Hawaiian tropics skitsolskydd. Jag smörjde in mig säkert 6 gånger den dagen och låg ute i två-tre timmar, men jag brände mig ändå. Så vi köpte ett vattenfast solskydd från en affär i Alcudia och gissa vad? Jag brände mig inte trots att jag låg lika många timmar i lika stark sol. Hawaiian tropic funkar när jag solar i Sverige, men verkligen inte utomlands. Det har jag lärt mig av detta. Men jag brände mig inte så illa ändå, det kunde varit värre. 

Jag har föressten fått mens igen, bara 30 dagar sedan sist. Den håller på att bli regelbunden nu och jag kunde inte vara gladare. Mensvärken från helvetet dämpar dock lyckan lite, men två alvedon och en voltarent plus en massa choklad och glass har gjort susen. Perfekt och att jag fick mens veckan innan studenten och att jag är sjuk veckan innan studenten, då kommer jag förhoppningsvis vara pigg och glad på studentdagen, wiho! 

Undrar om någon ens kommer orka läsa allt detta haha, men jag behövde skriva av mig lite. Ni får ha det så bra så hört vi, puss! (Nu är det förresten inte så lång tid kvar till jag faktiskt heter Nova Johansson på papper också, när jag kommer hem från Italien är det första jag kommer att göra att skicka in ansökan om namnbyte. iiih)


6 anledningar till att jag är nykterist.

"Varför dricker du inte?", "Ska du inte ha lite ändå, du behöver ju inte bli full?", "Men kom igen, smaka bara!"

Detta är fraser jag fått hört under alla min tonår i princip. Jag är nykterist, det innebär att jag inte dricker alkohol - inte ens lite, inte ens vid speciella tillfällen, inte ens nu till studenten. Jag vill inte och jag har en hel hög med av bra aneldningar. Jag har kanske totalt smakat på alkohol 5 gånger under hela mitt liv, varav två gånger varit på fester och jag tänkt prova på att "supa" men det går bara inte ner. Så till första punkten...

1. Smaken. Enligt mina smaklökar är alkohol vidrigt, bara lukten av det ger mig kväljningar och även om vissa sorter luktar och smakar värre än andra så ser jag ingen anledning att dricka något som jag nästan spyr av. Varför liksom? Varför dricka öl när man kan dricka slush, saft, iste eller vad som helst istället? Mjölk, vatten, juice - allt smakar bättre än alkohol enligt mig. Men då säger oftast folk "men du har jag inte smakat allt, du skulle säkert gilla den här drinken..." så därför kommer nästa anledning. 

2. Jag gillar att ha full kontroll över mig själv, jag har sett vad alkohol kan göra med människor under hela mitt liv. Jag har aldrig haft problem med alkohol inom familjen, ingen i hela min släkt är alkoholist tex och det är jag så himla tacksam över. Alla har det inte så bra. Jag har haft två nära kompisar under min barndom vars pappor var alkoholister och jag säger bara STACKARS BARN. Jag blir så arg när jag tänker på hur många gånger jag fått trösta mina vänner för att deras eget blod valt alkoholen före familjen. En av mina kompisars pappa dödshotade mig och min kompis när har var full en gång, en annan pappa slog sin egen dotter och en annan gång kom en av mina vänners pappor hem till oss när han var full. Jag låg och sov men min pappa som öppnade dörren och där stod min kompis pappa, iklädd smutsiga slitna kläder, barfota och smutsig. Han bad att få låna kläder av min pappa och fick även ett par skor, han hade blivit utkastad har jag för mig pappa sa, men pappa minns inte vad mer han sa eftersom han blev så chockad. 

Ett annat alkoholminne jag ar är när en av mina vänner fick en snefylla som man säger, hon drack dålig sprit och blev för full. En av de värsta kvällarna i mitt liv. Under den dagen fick vi bland annat springa runt och leta efter henne i en skog, lägga henne på sidan när hon hade däckat på mitt sovrumsgolv, hålla i henne hår när hon kräktes i min dusch, hålla fast henne när hon vägrade vänta snällt på ambulansen som vi hade ringt till henne, gråta floder när hon skrek på oss och vi inte visste vad vi skulle göra och vara oroliga hela natten över vad som hände på sjukhuset. Hon försökte även kasta sig ut från min balkong. Det läskigste är att hon inte har några minnen från denna kvällen, hon var allt annat än sig själv. Och detta är bara en gång av många då alkoholinblandning skapat väldigt dåliga minnen för mig och mina vänner. 

3. Det är skadligt. Visst, det finns forkning om att en liten mängd vin är bra för hälsan men genrellt sett är alkohol dåligt för människan. Det orsakar missfall, gör det svårare att få barn, orsakar leversvikt, ökar risken för att få cancer, ökar risken för hjärnsjukdomar, ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar, orsaka diabetes, orsaka psykiska sjudomar som tex depression eller göra psykiska sjukdomar värre, orsaka hudsjukdomar, magsjukdomar, skelettsjukdomar, blodsjukdomar, andningsstörningar, man kan bli överviktig eller så kallat "spritfet" och i värsta fall orsaka en för tidig död. Varför dricker man alls nu igen? Berätta, snälla. :) 

4. Slöseri med pengar. Man riskerar alltså att skada sin egen kropp, att inte kunna bestämma över och kontrollera sin egen kropp och man betalar dessutom för det? Är det logiskt? Alkohol är ju dessutom jättedyrt, jag sparar hellre de pengarna. 

5. Det påverkar ens personlighet. Folk kör bil fulla, de har sex med person som dom inte skulle haft sex med annars fulla, de kanske blir våldsamma eller självskadande, de kanske begår brott och gör saker de aldrig hade gjort annat - påverkade av alkohol. Vid 55 % av sexualbrott är gärningsmannen berusad eller påverkad på något sätt. 75 personer dör varje år i trakfien för att någon kört full och 1000 skadas. 30 % av olycksrealaterade dödsfall är pga alkohol. Tänk vad många liv som skulle räddas om folk drack mindre eller inte alls...

6. Man skadar sina relationer. Folk väljer alkholen före sina barn, kompisar, partners eller familjer. Vissa blir av med jobbet pga alkohol, vissa skadar relationen med sig själva pga alkohol till och med. Är det verkligen värt det för en stund nöje? 

Detta var hemma hos mig på en förfest för några år sedan, jag accepterar allas val så länge de accpeterar mina. Riktigt rolig kväll faktiskt, det är ju inte alltid kvällar med alkohol spårar ;) Speciellt nu nästan alla är 20 och vi faktiskt får köpa och dricka alkohol, nu har de flesta lärt sig att dricka med måtta vilket är skönt. 

Men vad finns det egentligen för anledning att dricka? Grupptryck? Eftersom jag varit mobbad innan vet jag att jag kan stå emot grupptryck, har faktiskt aldrig gjort något pga grupptryck och det är jag så glad för. Det är roligt och man blir mer avslappnad? Ja, visst men jag har roligt utan det och anser att det finns fler nackdelar än fördelar. Fördelarna är enligt mig inte värda nackdelarna helt enkelt. Självklart får alla göra som dom vill och även om jag kanske verkar vara extremt emot alkohol har jag många gånger umgåtts med och festat med berusade människor. Alla mina kompisar dricker alkohol och mina föräldrar dricker ibland, jag är för tusan finsk så min mormor och min morfar dricker till och med öl i bastun haha. Jag bryr mig inte, så länge ingen försöker få mig att göra något jag inte vill låter jag dom göra var dom vill. När någon försöker få mig att dricka däremot, då blir jag inte så glad. Och när dom vill ha en förklaring på varför, detta kära ord som jag fått höra för många gånger under mitt liv  ja då kan dom bara läsa det här inlägget. :) 

Btw, mina kompisar brukade alltid förvara sin alkohol hos mig eftersom de visste att jag inte skulle röra den. Så det finns vissa fördelar med att ha en nykteristkompis. 


"Nej, jag vill bara inte vara beroende av män."

Idag har jag ägnat hela dagen åt att bygga ett golv till vår uteplats. Jag har alltså suttit i flera timmar och med en borrmaskin skruvat fast 25 plankor på en ram och när jag satt där kom en granne förbi och sa hur duktig jag var. Jättesnällt, jag blev glad för komplimangen och tackade men så fortsatte konversationen. "Ska du bli en sån där snickare eller?" frågade hon mig. "Nej, jag vill bara inte vara beroende av män." svarade jag varpå hon svarade att jag var jättesmart och att hon önskade att hon också kunde mer saker för att slippa vara så beroende av andra. Jag är glad att mina föräldrar men speciellt min pappa faktiskt uppfostrat mig till att vilja lära mig saker och han har alltid gärna lärt mig det jag vill kunna. Flera gånger när jag och mamma behövt sätta upp en hylla eller bygga ihop något så har det alltid varit så att man ska fråga en man. "Vi får ringa morfar och be honom komma över!" eller fråga om mammas man vill hjälpa till. Alltid ska vi vara kvinnor i nöd som behöver räddning av någon annan, och oftast är denna någon som vill behöver hjälp utav en man. En gång stod vill till och med och väntade på att min morfar skulle komma och hjälpa oss eftersom jag, min mamma och min mormor, tre vuxna kvinnor omöjligen kunde klara att bygga ihop en möbel själva. 

Nästan aldrig har jag fått höra "Vill du lära dig hur man gör?" från någon annan än min pappa angående någonting som har med bygg, el eller andra "mansgrejer" att göra. Då får man bara höra att de kan göra saken åt en, som om alla kvinnor skulle vara helt ointresserade av att lära sig sådant. Men jag vill, jag vill klara mig själv, jag vill vara självständig, jag vill inte vara beroende av andra. Ja, självklart ber jag både män och kvinnor om hjälp ibland, alla behöver vi hjälp men det jag inte tycker om är att det inte är en självklarhet att ens fråga mig om jag vill lära mig "mansgrejer" för de flesta. Och när jag faktiskt kan göra "mansgöra", jag då måste det vara för att jag har gått bygg och vill bli snickare, det finns ingen annan förklaring. Vanliga tjejer som inte jobbar med eller vill jobba med ett mansdominerat yrke, varför skulle vi behöva kunna skruva upp en hylla eller byta proppar? Vi kan ju alltid bara be någon snäll, stark man att göra det åt oss. 

Hej, Nova heter jag. Jag är en tjej, jag har långt hår, klär mig i klänning och kjol ofta, går stylistutbildningen på gymnaiset och älskar barn och djur - men jag är även intresserad av vetenskap, bygg och teknik. Jag vill faktiskt lära mig saker och jag vill aldrig behöva vara beroende av andra, jag kan själv :) 


Att göra idag

Oj vilken hektisk vecka! Jag har verkligen haft fullt upp varje dag igen, har inte ens haft tid att bara sätta mig ner med datorn och blogga som ni kanske märkt. Men nu är det verkligen slutspurten, om två veckor åker jag på semester och två veckor efter det är det student. Helt sjukt hur fort tiden går nu, men så är det ibland. Jag kommer sakna den här tiden så sen, så försöker att verkligen njuta av varje ögonblick nu mera. Idag har vi studiedag och då tänker jag försöka hinna med en massa saker som står på min "att göra lista" men som prioriterats bort denna veckan. 

1. Bära ner saker till källaren. Börjar bli så stöktigt här hemma så måste verkligen få bort lite saker, tex min resväska. 

2. Tömma mobilen! Jag har inget minne alls kvar nu, kan inte ens ta bilder. Måste tömma den direkt verkligen, kan inte ha det så här haha. 

3. Tvätta mina sminkborstar. 

4. Sätta upp tavlor i mitt extrarum, har köpt så fina tavlor men inte orkat eller hunnit sätta upp dom. 

5. Städa rummet. Det börjar som sagt bli väldigt stökigt här inne och det stör mig verkligen. 

7. Sortera mitt smink. Måste få ordning på det igen, det är verkligen kaos just nu och ingenting ligger där det ska vilket gör att jag inte hitta saker när jag behöver dom. 

8. Skriva packlista. Eftersom jag är en så planerande människa älskar jag listor och just packlistor ligger mig varmt om hjärtat. De gör att jag aldrig glömmer någonting när jag ska resa och jag gör dom alltid i tid. 

9. Plugga. Har två uppgifter i Psykologin kvar, sedna är jag nästan klar med allt i skolan. SÅ HIMLA SKÖNT. 

10. Vattna mina plantor. Idag är det fint väder och jag tror mina plantor behöver lite extra kärlek då :) 

Sista barnfria sommaren?

Det kanske faktiskt blir så. Denna sommaren och detta året ska jag bara göra allt som jag vill göra som barnfri, umgås med mina kompisar så mycket som möjligt och "leka" av mig. Efter detta året kommer alla att splittras, en ska plugga utomlands, en ska flytta utomlands, en ska plugga i någon annan stad, en annan ska jobba i en annan stad och en femte ska resa jorden runt. Då står jag kvar här i min lilla stad själv, så oavsett om jag får barn eller inte (man vet ju aldrig om det ens går) kommer detta vara sista året jag och min kompisar verkligen kan och har tid att umgås. Idag ska vi iväg till en närliggande sjö, äta frukt och sola. Kanske också bada om vi vågar :D Jag försöker leva så mycket i nuet som det går, men det kan vara svårt ibland. Nu ska jag i alla fall packa och sedan åker vi! Ska bli så roligt! Kram på er! 

Fullt upp!

Den 2/5 var det så himla fint väder att jag och min kompis bestämde oss för att grilla. Så vi gick och köpte massa frukt, drick och korv med bröd och ringde några fler kompisar och frågade om de ville vara med. Så vi satt i ett par timmar och grillade, åt frukt och bär och solade. Senare när solen försvann från min innegård gick vi ner till parken och satte oss där istället, och när solen gick ner helt tog vi min kompis bil och åkte på en strög kring i staden. Vi åkte bland annat till McDonalds där jag köpte en hamburgare och hot wings. Sedan släppte min kompis av oss och jag hann precis till paketutlämningstället innan det stängde så jag hämtade ut ett paket från Sportamore. Det var en tidig studentpresent från min mormor, ett par nya löparskor och ett par löpartights. Jättemysig dag verkligen! 

Den 3/5 var det fortfarande superfint väder så jag hörde med en kompis om hon ville köpa lite jordgubbar och hänga med hem till mig för att plugga lite till ett prov vi skulle ha. Så vi gick hem till mig och satte oss i min innegård med datorn och förhörde varandra och åt jordgubbar. Jättemysigt! Senare när hon gick hem satte jag mig och pluggade lite psykologi och sen tog jag mig en dusch. Jag började äntligen få lite färg :D 

Den 4/5 var det lite kyligare men fortfarande fint väder och jag hade sån lust att shoppa. Så tog en runda på stan, gick in i en butik som ska stänga med min kompis och när hon gick hem så gick jag till en nyöppnad butik och en av mina favoritbutiker. Jag köpte två fulla påsar med saker och det kändes som att mina händer skulle gå av när jag gick hem med påsarna haha. Så himla jobbigt. Sedan pluggade jag lite religion och hantverk eftersom vi skulle ha prov dagen efter. Sedan kollade familjen på tv en stund och så gick vi och lade oss i tid. Smart ;) 

Idag hade jag prov på morgonen och jag tror faktiskt att det gick riktigt bra. Det var så himla fint väder idag så jag och en kompis satte oss i solen en stund innan hon skulle med tåget, vi snackade lite om vart man kunde gå på en power walk och hon gav mig ett bra tips. Så när hon gick till sitt tåg gick jag iväg på en 2 timmars power walk. Jag gick till platser jag aldrig varit förr, lärde mig att navigera i min stad och hittade riktigt fina områden att gå i. Jag går sällan utanför stadsdelen som jag bor i så det var riktigt roligt att se lite mer av staden och jag är så sjukt imponerad av mig själv att jag klarade att gå så långt. Tror jag gick runt en mil, älskar att min kondition äntligen börjar bli bättre. Snackade lite med mina tjejer om vi kunde ses idag också och det kunde dom så snart ska jag ut och umgås med dom en stund. Min ena kompis skulle ta med sin hund också så det blir kul :D 


Buffëplanering

Gjorde denna fina lilla planering här om dagen o paint haha, men man ser hur hur jag tänkt att upplägget ska se ut. Idag kommer flera inlägg upp, har jättemycket att skriva men ingen tid. Måste gå och klä på mig, läsa lite religion och springa till skolan snart. Jisses. Det är mycket nu men snart får jag äntligen min semester så jag försöker hålla ut. Kram så länge, kika in i kväll igen om ni vill. :) 

VALBORG ♥

Idag åkte jag, pappa och min lillebror iväg till en park efter frukosten. Det finns en jättestor lekplats och två stycken utegym där så jag försöker få pappa att vilja åka dit med mig en gång i veckan. Det känns bra för plånboken med gratis träning haha! När jag själv får körkort ska jag försöka åka dit oftare, men nu får jag helt enkelt åka dit när pappa har lust. Det var jättefint väder idag faktiskt, klar himmel och sol. Jag löptränade även lite, så himla skönt jag älskar verkligen att springa. Dock kändes mina skor så stora och klumpiga, behöver verkligen nya löparskor snarast. 

Efter det åkte vi och firade min kusin som fyllde år för ett tag sedan, vi åt glass (bra att äta efter träning haha), frukt och bär. Sedan släppte vi av min lillebror och hans mamma hemma och så åkte jag och pappa iväg en sväng med bilen. Vi åkte igenom olika nya bostadsområden och jag fick så mycket inspiration till ett framtida hus. Så himla mysiga och fina områden i vår stad, vissa ställen kändes inte ens som vår stad. Det är sån skillnad på vissa områden att det är sjukt. Skulle vara så roligt att flytta tilll större eller bygga ett hus men det är så ont om tomter. Vi får väl se vad som händer jag ska nog fokusera mer på vart JAG vill flytta, jag bor ju ändå inte hos min pappa längre så vet inte varför jag bryr mig så mycket. Jag tycker det är så himla roligt med arkitektur så att åka runt och titta på alla fina hus och lägenheter är så roligt. 

När vi kom hem så hämtade vi min lillebror och gick till lekplatsen i vårt område, rätt liten och tråkig men bättre än inget. Det finns ett lite mindre utegym där också så jag passade på att träna lite till samtidigt som jag lekte med min lillebror. Sedan spelade vi volleyboll och fotboll en liten stund och sen gick vi in och åt middag. Efter middagen spelade vi bordsspel hela familjen och nu håller min lillebror på att lägga sig. Jag och pappa ska se på film och äta vindruvor strax tror jag. Älskar dagar som denna, familjelivet är så underbart. Finns ingenting mer än detta jag vill ha och är så tacksam för varje dag jag får spendera med min fantastiska familj. Imorgon blir det plugg hela dagen men idag tänker jag njuta av långhelgen. 


Frågor och svar om min ångest ♥

Allas ångest är olika så klart men detta är hur min ångest känns, inget annat. Jag har inte ångest eller panik ofta längre, men det känns ändå viktigt att ta upp eftersom psykiska sjukdomar behövs pratas om. 

1. Vad får du ångest av? Jag får ångest av att känna att jag måste göra någonting som jag inte vill. Kan vara att gå till skolan, att hålla en redovisning, att träffa nya människor, att gå till tandläkaren eller vad som helst. Om jag inte vill göra det får jag ångest. Dock är det en stor skillnad mellan ångest och panikångest. 

2. Hur känns din ångest? Ångest känns som att luften blir tunnare och det blir svårt att andas, jag blir yr, trött och rädd. Jag försöker komma på en enkel lösning på mitt problem och går det inte kommer tårarna. Jag får ont i huvudet och känner mig illamående svimfärdig och om jag kan kryper jag gärna ner under täcket och sover en stund. De gångerna det hänt i skolan försöker jag hitta någon att krama och prata eller att gråta. Om jag inte gråter ut all ångest sitter den i hela dagen.

3. Hur känns en panikattack för dig? Jag har fått panikångestattacker ungefär 5 gånger i mitt liv hittills och för mig känns det som jag tror att det känns att kvävas till döds. Man känner sig fast i sin egen kropp, luften tar slut, man blir rädd, svettas man hamnar som utanför sin egen kropp och blir helt stel samtidigt som man skakar. De två första gångerna trodde jag att jag skulle dö, jag hyperventilerade, kände mig helt borta, var yr och ångesten bara skrek i mitt huvud. Dessutom har jag hörselhallucinationer (haft sedan jag var liten) och dom bara skrek på mig. Det värsta är dock att min egen kropp gör detta mot mig, det är ingen annan som skadat mig, det är jag själv. Om man ska förklara på ett bildligt sätt känns det som att en klon utav mig själv trycker ner mig under vattenytan och jag långsamt drunknar. Paniken slår ut, jag vill slåss och skrika men det går inte, min kropp är som förlamad. Jag känner hur lungorna fylls med vatten och det svartnar för ögonen, jag försöker hålla dom öppna och hålla andan och simma upp till ytan men det går inte för att min klon håller fast mig tills jag nästan dör. Precis innan jag blir medvetslös drar klonen upp mig och slänger mig på marken där jag hostar upp vattnet och skakar och gråter. Sen försvinner klonen, tårarna tar slut och jag reser mig upp igen, livrädd för att hamna där under ytan en gång till.

4. Varför fortsätter man vara rädd för panikattacker trots att man varit med om attacker förut och VET att de är ofarliga och att de går över relativt snabbt? Även om dom är ofarliga så är det ju hemskt i stunden. Om du har mensvärk så tänker man ju på att det gör ont, att det är jättejobbigt och tar en alvedon. Man tänker ju inte att det är ofarligt och därför inte spelar någon roll? Det gör ju ont ändå! Samma med panikångest, man mår dåligt i stunden och då spelar det ingen roll att man inte dör av det - det är hemskt ändå.

6. Lider du av någon diagnos? Hur kändes det att få den? Misstänkte du att du hade en diagnos innan den fastställdes? Vad har du för diagnos? Hade du några fördomar mot personer som lider av psykisk ohälsa? Har du stött på några fördomar nu när du har diagnosen? Äter du medicin? Går du i samtalsterapi? KBT? Jag är diagnoserad med panikångest och social fobi. Jag fick medicin, men det kändes inte rätt att ta den och första gången jag försökte svälja det stora pillret fastnade det i halsen och jag kräktes upp det. Varje gång jag försökte igen fick jag kväljningar, så det gick inte. Jag bestämde mig för att göra upp en plan mer skolan och familjen där jag skulle ta ett steg framåt och inte kastas in i nya saker direkt. Tex hade jag stora problem med redovisningar, så första gången jag skulle göra en sådan gjorde jag det för läraren i ett halvsläkt rum helt utan ögonkontakt. Nästa gång var det tänt, och med lite ögonkontakt. nästa gång var några av mina närmsta kompisar där och stöttade mig, och så fortsatte vi. Ett steg i taget mot det mål vi satt upp. Nu senast höll jag en redovisning framför hela klassen, utan ögonkontakt med det blev så klart godkänt ändå och det känns jättebra att klara av det. Jag har kommit jättelångt och känner knappt av min social fobi längre, och ångesten har minskat massor. :)

Det kändes bra att få en diagnos för mig, för det betydde att jag inte inbilldade mig och att jag blev trodd. Jag trodde först att läkaren skulle tro att jag var hypokondriker, men han var jätteförstående faktiskt så det kändes jättebra. Det var jag som tog initiativ till att träffa psykläkaren. Jag har inga fördomar. Den enda fördomen jag stött på är att jag överdriver, att alla har ångest, att alla har social fobi osv, men att alla inte gnäller om det. Att jag låtsas är också vanligt. Man blir inte trodd. Skulle jag säga att jag hade brutit benet skulle folk aldrig säga "Är du säker?", "Du kanske bara har stukat benet" eller "Alla bryter benet ibland, sånt är livet". Jag går inte i terapi eller KBT, men jag har lyckats jobba med mina diagnoser ändå. Jag tog tag i mina problem tidigt och jag hade därför lindriga problem. Jag har även en superbra familj och en mamma som är bipolär som verkligen förstår mig och stöttar mig och hjälper mig med allt.

7. Vad skulle du vilja säga till en anhörig till en person med ångest? Att inte ifrågasätta. Att försöka hjälpa eller erbjuda hjälp men aldrig tvinga sig på. Att inte bli sårad om en person med depression eller social fobi ställer in ett möte eller inte vill följa med på festival. Att läsa på om den psykiska sjukdom den anhöriga har och försöka förstå. Att aldrig säga "Det är bra att göra det", "Skärp dig" "Alla måste göra saker man inte vill" eller "Jag mår också dåligt ibland men jag gör det ändå" osv osv. Det hjälper inte utan gör bara saker värre.


SEE YOU AGAIN

Det var så roligt att göra den förra videon "Just like fire" att jag gjorde en till. Denna gången vackrare och mer känslosam. Hoppas ni gillar den! 


Idag ska jag på min lillebrors leklandskalas. Ska äta toscakaka och dricka slush, det är det sista onyttiga jag tänker äta denna månad. Ska försöka dra ut och springa antingen imorgon eller idag också, det är helt okej väder just nu och jag vill passa på. Hoppas ni får en fin helg, kram på er!

RESA BOKAD!

Hej! De senaste dagarna har jag bara pluggat. Jag ligger efter en del i skolan efter att ha varit sjuk så kämpar för att komma ikapp nu. Idag har jag, mamma och mammas sambo bokat en resa. Den 28 maj flyger vi till Alcudia i Mallorca!! Vi kommer hem den 5 juni, jag har frisörtid den 7 juni och den 16 juni tar jag studenten. Ser så mycket fram emot allt nu, jag ska kämpa igenom det sista sen förtjänar jag en riktigt skön resa. Detta är min studentpresent från min mamma, hon och jag har aldrig varit utomlands förut så det ska bli helt underbart. Man vet aldrig vad som händer, vart livet tar en eller vad morgondagen har att bjuda på så det känns så bra att boka en sista minuten-resa och inte bara säga "någon dag" längre. Jag har varit i Spanien två gånger tidigare, en gång på Gran canaria och en gång på Mallorca så det ska bli kul att besöka det igen. Gillade Mallorca mycket bättre än jag gillade Gran canaria helt klart. Hotellet vi har bokat är så himla fint, jag har verkligen varit noga med allt och kollat recenssioner ordentligt. Det hotellet vi ska till ha så fruktansvärt bra omdömmen på tripadvicer och på TUIs egen hemsida att jag hoppas att hotellet lever upp till mina förväntningar. 

Jag har precis fått hem två badleksaker från Ebay också, en "stol" typ och en madrass. Idag beställde vi sandaler till alla och min resaväska står så fint och väntar i min garderob. Sedan letar jag bikinis nu också, får hoppas att jag hittar några fina. Har ni haft en fin dag? :) 
 
 
 

Min egen bild från 2013 när jag var på Mallorca sist, dock var vi på Cala bona här men det var superfint det också. Älskade att ta långa strandpromenader på kvällen, så himla mysigt. 

Ny resväska!

Jag är helt kär i min nya resväska från Rofa. Helt perfekt storlek, rymmlig och superfin champangefärg. Den verkar tålig och har många smarta detaljer som tex låset på sidan och flera fickor på insidan. Den är lätt och skön att dra och att man kunde få sitt namn på den var ju bara pricken över i! Kommer bli så kul att resa med den, längtar redan. Den blir nog lätt att hitta på rullbandet på flygplatsen också, har aldrig sett en liknande färg eller väska förr, bara rött, rosa, blått och svart överallt så min väska lär ju sticka ut i alla fall, perfekt :D 
 

Bokat tid hos frisören ♥

Jag har länge velat göra något med mitt hår för när solen kommer fram så blir det alltid orange toner i det. Jag avskyr färgen orange, så jag vill alltid fixa till det och försöka få det lite kallare. Mitt hår är naturlgt mellanbrunt, men har röda nyanser i som syns när det blir solblekt. Nu har jag bokat tid hos en nyöppnad salong i stan två veckor innan studenten, så jag hoppas verkligen att det blir bra denna gången. Jag har ingen bra erfarenhet av frisörer, klipper tex alltid mig själv av den anledningen men nu ska jag ge denna salongen en chans. Lyckas dom med mitt hår så lär dom ju ha en ny stammis, för ingen annan har lyckats hittills haha. Men denna gången har jag faktiskt inte höga förväntningar eller höga krav, jag ska göra en balayage och då alltså slinga och nyansera håret. Sen hoppas jag verkligen att vi kan åka utomlands innan studenten för tänk vad fint med en riktigt snygg solbränna och nyfärgat lite ljusare hår. Så himla fint! Det här är i alla fall min inpsiration inför mitt frisörbesök...

 

Studentfixande ♥

Studenten kommer närmare för varje dag som går och vi har nu äntligen köpt in allt pynt och alla prylar till den stora dagen. Temat går i silver och rosa istället för gult och blått eftersom, eh, jag är jag och jag ville ha det så. Det är så tråkigt när alla ska ha samma tycker jag. Nu är det bara lite småsaker som ska fixas, jag ska till frisören och vi ska köpa det som vi ska bjuda på - resten är klart. Så himla skönt att inte behöva tänka mer på det nu utan bara kunna fokusera på mig själv och på skolan. De senaste sakerna vi köpt kommer från MyPerfectDay och jag är supernöjd med allting, speciellt gästboken.  

Produkterna från MyPerfectDay, lite ballonger, ett konfettirör, serpentiner och en gästbok. Supernöjd med alllt och rekommenderar verkligen den hemsidan! 

Här är allt vi köpt till studentfirandet hittills (plus lite glas och sånt men allt fick inte plats på bilden). Älskar känslan av att vara klar med alla inköp och slippa stressa sen. 


DAGENS ♥

Dagens humör: Glad. Det känns så skönt att ha börjat skolan igen, att få träffa mina kompisar och få sitta ner lite. Praktik är verkligen både fysiskt och psykiskt jobbigt. 

Dagens mående: Jag mår hur bra som helst. Sovit länge, ätit nyttigt, tränat och gjort allt jag ska. Känner mig väldigt produktiv idag!

Dagens borde: Redigera en video till min klass, har haft det på min "att göra lista" i flera månader men det känns inte som att den videon kommer bli bra ändå så därför har jag skjutit upp det bara...

Dagens frisyr: Uppsatt. Fönade inte håret sist jag duschade och när jag inte fönar håret ser mitt hår HEMSKT ut efter 2 dagar. :(

Dagens klädsel: Klänning, bomberjacka och leggings.

Dagens planer: Ingenting. Känns så skönt.

Dagens materiella vill ha: Träningsprylar från Stronger.se, men dom är slut i lager just nu så :( 

 

Dagens beroende: Ingenting tror jag? Är dock lite sugen på jordgubbarna som ligger i kylen :D

Dagens tråkigaste: Att vädret har pms. När jag gick till skolan regnade det, för en stund sen spöregnade det och nu är det strålande sol? Vädret, BESTÄM DIG.

Dagens längtan: ÅKA UTOMLANDS! Är så trött på Sverige.

Dagens låt: BOSS - Fifth harmony


Just like fire!

Första dagen i skolan efter praktiken var idag, väldigt lugn start på veckan dock jag hade nämligen inget att göra så jag satt och redigerade en fanvideo till youtube om Game of thrones. Världens bästa serie förtjänar ju så klart ännu en fangjord video haha, så jag gjorde en till låten "Just like fire" eftersom jag kom att tänka på Daenerys och hennes drakar när jag hörde den låten här om dagen :) 

Vad tycker ni? Blev videon bra? 
 



Att välja tårta...

Är inte det lättaste alltså. Ja, det är ett i-landsproblem men åh jag vill ju bara ha allt? Sen har jag ju en budget att gå efter men jag kan inte ens bestämma mig för vilken typ av tårta jag vill ha. När det gäller sådant här skulle det vara skönt att bo i en lite större stad, det finns liksom inga "superkonditorier" här där jag bor vilket är lite tråkigt... Egentligen skulle jag vilja köpa sådana billiga tårtor från frysdisken på Ica typ, dom är så himla goda men dom är så små och ser lite "b" ut eller vad man ska säga. Resten av pyntet, lokalen och maten kommer ju att se jättefint ut, så då vill jag ju gärna ha en tårta som matchar eller hur man ska säga. Sen är jag ju väldigt kräsen också, så tårtan måste både möta mina förrväntningar på in och utsidan. Kanske bakar själv istället, är ju ändå rätt bra på det, tårtorna blir billigare och jag får dom precis som jag vill utan krångel... Ska bara lyckas välja vad för tårtor jag vill ha, det är ju i princip omöjligt när det finns så fruktansvärt fina inpsirationsbilder!


RESEDRÖM! - Island

Att bada i varma källor och besöka Game of thrones-inspelningsplatser skulle vara så himla underbart! Jag som är finsk älskar ju verkligen att blanda kallt och varmt, genom att tex bada bastu och rulla i snön som vi gör haha. Så att bada i en varm källa omgiven av snö skulle vara så sjukt coolt och verkligen något att checka av från min bucket list. Funderar på att göra ett inlägg om min bucket list faktiskt, skulle det vara kul? 










Varför vill jag vara en ensamstående mamma? Svar på tal!

"Hej, hittade precis till din blogg, jag undrar bara varför du vill vara ensamstående mamma? Sen är jag inte så påläst om det här med insemination men gör dom det i Sverige på ensamstående i din ålder?  Blev lite nyfiken bara, hoppas de e okej att jag frågar :)"

Hej! Självklart är det okej att fråga och jag svarar mer än gärna på era frågor. Varför vill jag vara ensamstående? Det är ju något de flesta absolut inte vill bli, eller? Den enkla förklaringen är helt enkelt att jag vill ha barn och är helt säker på att jag skulle vara en fantastisk mamma, men jag är inte alls intresserad av att ha ett förhållande. Så som jag ser det finns det fler nackdelar än det finns fördelar med att vara två så därför har jag bestämt mig för att strunta i normen och helt enkelt bilda familj på egen hand. Jag är inte intresserad av att resa jorden runt, att festa eller skaffa mig en karriär. Jag är en familjemänniska, har alltid varit och kommer antagligen alltid att vara. Det viktigaste i mitt liv är familjen, vännerna och djuren - resten spelar egentligen inget roll. Jag vill självklart ha ett jobb jag älskar, resa och checka av saker på min bucket list, men för mig är det inte prio 1.

En annan anledning (inte den största) är att jag inte fått en speciellt bra uppfattning av pappor eller förhållanden under mitt liv. Jag har en pappa som verkligen är världens bästa, han har alltid ställt upp för mig och visat att han älskar mig oavsett vad. Jag hade tur. Det finns pappor som slår sina barn, som våldtar sina barn och som avvisar sina barn. Jag har två barndomsvänner som hade väldigt struliga förhållanden med sina pappor, den ena som slog och hotade min kompis och henne mamma. Den andra som är alkoholist och hotade mig och min kompis att han skulle bryta våra ben om vi inte lydde honom. Han var även fysisk mot min kompis, och fick tillslut besöksförbud har jag för mig. Jag tänker på alla barn som blivit skadade av sina pappor, som blivit lämnade av sina pappor eller värre. Jag tänker mig ångesten deras mammor måste känna, hur de frågar sig själva hur de kunde skaffa barn med en sådan människa. Skulden dom måste känna över att inte ha kunnat skydda sina barn. Det finns miljontals fantastiska pappor och det finns fruktansvärt hemska mammor men jag vill helt enkelt inte ha en partner för att jag så otroligt sällan upplevt bra förhållanden i min närhet. Av mina närmsta 10 kompisar har 2 fortfarande föräldrar som är tillsammans/gifta. 8, exlusive mig har skilda föräldrar och många har haft väldigt jobbiga skillsmässor dessutom. Jag vill aldrig behöva vara ifrån mitt eget barn 50 % av tiden, jag vill aldrig behöva tjafsa om ALLT med en annan människa gällande våra barn, jag vill aldrig behöva känna att jag inte klarar mig själv. Jag vill aldrig behöva väcka mina barn mitt i natten, be dom packa sina grejer och fly för att jag är rädd för vad min partner är kapabel till - som min mamma fick göra med mig (inte min pappa). 

Gällande inseminationen, ja, du har rätt. Det är 25 års gräns på att inseminera sig som ensamstående i Sverige, det plus extremt långa köer. Därför har jag bestämt att jag kommer att åka till Danmark där dom inte har åldersdiskriminerande lagar. :) 

Det finns alla typer av familjer, vissa har två mammor, vissa har två pappor, vissa har flera mammor och en pappa, vissa har en mamma eller en pappa och vissa har en mamma och en pappa. Det är varje individs eget val vilken typ av familj hen vill bilda i framtiden och var hen tror är bäst för sina framtida barn. Jag ska skriva ett inlägg om fördelar och nackdelar med att vara ensamstående i framtiden, tänkte skriva det nu men då blir detta inlägget för långt. Hoppas du fick svar på din fråga, och tveka inte om du undrar något mer. Kram och tack för din fråga!

Terapi för själen ♥

I julklapp fick jag ett 12-kort av min mormor på badhuset i min stad. Jag älskar verkligen att simma och försöker att göra det minst en gång i veckan, även om det inte riktigt blivit så pga dåliga ursäkter. Men när jag faktiskt tagit mig dit, klätt på mig min bikni och hoppat i poolen känns allt bara så bra. Jag känner mig så hemma i vattnet, som en liten fisk eller sjöjungfru eller delfin. Jag simmar i intervaller, leker i vattnet, dyker, flyter och göra yoga typ? Jag är så himla konstig ibland, men det är väl en del av min charm haha. Jag har faktiskt lärt mig att flyta på riktigt, jag har bara kunnat flyta lite förut men nu kan jag verkligen ligga på rygg och bara flyta i flera minuter. JAG ÄLSKAR DET! Idag flöt jag flera längor och när man ligger där, flyter runt och det enda man hör är vattenbruset under ytan så känns det som om tiden står stilla. Jag känner mig så fridfull, alla ångest bara försvinner och det är så tyst att jag inte ens kan höra mina egna tankar. Man blir så tilll freds med allt att man bara hör det där bruset, precis som när havsvågorna slår mot stranden eller en porlande bäck. Jag vet inte varför, men jag bara älskar allt som har med vatten att göra. Jag trivs verkligen som fisken i vattnet och jag är så glad att jag verkligen hittat min grej. 

Det är så underbart att bara få vara ifred ibland, en timme en gång i veckan är allt som krävs för att jag ska orka med allt. Eftersom jag är introvert så laddar jag battierna och fylls med energi genom att vara för mig själv, så att simma en stund och sedan sätta mig i bastun och bara kunna fokusera på mig själv en stund är fantastiskt. Livets största frågor blir lösta i den där bastun, allt från mitt nya namn till mina framtidsplaner har jag kommit fram till där. Det blir lite som en väldigt billig spadag, lite ansiktsmask, hårmask, peeling och bastu efter några längor på badhuset och man kommer ut som en ny människa. Dessutom är det bra för hjärtat, lungorna, konditionen och den psykiska hälsan. Ja, som ni märker är jag helt frälst. Har ni något som ni bara älskar att göra? Att måla naglarna kanske? Få en massage? Sjunga? Gå ut och springa? Berätta i kommentarena! 

Där du hittar vatten där hittar du Nova, oavsett om det är natt eller dag. 


56 days to go...

Nu är det mindre än två månader till studenten och det går väldigt bra för mig. Hela detta året har jag ätit mestadels nyttig, bra mat för att må bättre och leva ett häslosammare liv. För ett par dagar sedan började jag träna på riktigt och fick äntligen träningsvärk! Idag mätte jag mig igen och har minskat ca 5 cm på magen, vilket känns så himla bra. Nej, jag är inte överviktig och jag har knappt något fett på min kropp det vet jag, men jag vill bli ännu bättre. Jag vill bli starkare, bygga muskler och kunna springa fortare. Jag vill vara må bättre fysisk än någonsin innan, så därför har jag äntligen börjat träna nu. Det känns så himla bra och känslan efter ett pass är underbar. Man känner sig så nöjd efteråt att det känns värt all svett och alla tårar eller hur man nu säger. Slänger upp ett lite motiverande collage som verkligen inspirerar mig inför framtidens resor och träning! 


Skulle du ändra något i ditt liv om du fick chansen?

Jag skulle inte göra det.Jag har gått igenom flera otroligt jobbiga perioder i mitt liv, mina föräldrars skilsmässa, när min bästa vän försökte begå självmord, mobbingen som pågick i två år och gymnasiet som har varit både den jobbigaste och den bästa tiden i mitt liv. Jag har varit så psykiskt sjuk att jag manipulerat alla runt om mig att göra som jag vill. Jag tvingade till exempel min pappa att åka utomlands med mig för att jag inte kunde hantera mitt liv just då, vilket nästan inga känner till eftersom jag skäms ögonen ur mig för hur jag "tvingade" honom. Jag tog ett sabbatsår när jag äntligen hade slutat nian för att jag behövde återhämta mig efter två år av konstant mobbing och när jag kom tillbaka till verkligheten hade jag förlorat mig själv. Jag var bara ett skal av personen jag en gång varit och även om personen jag en gång varit kanske inte var den bästa så var det i alla fall bättre att vara någon.

Jag fick "diagnoserna" social fobi och panikångest och blev sjukskriven från en kurs som jag inte klarade av, jag kunde inte äta med mina klasskompisar, jag utvecklade en ätstörning, jag satt själv på rasterna vid toaletterna och kollade på Youtube och jag var tystare än någonsin innan. Jag just nu och jag för snart tre år sedan är som två helt olika personer, jag är verkligen min egen motsatts idag och det är jag så glad över. Jag var så rädd förut, så rädd att ingen skulle tycka om mig för den jag var, att jag inte skulle få några vänner, att jag skulle bli mobbad igen och att det skulle gå dåligt för mig i skolan så istället för att försöka och misslyckas stängde jag folk ute och levde i min egen lilla bubbla. Var tjejerna i klassen elaka mot mig? Nej, absolut inte. Tvärt om! Men jag var inte redo för gymnsiet än, jag behövde växa som person och utvecklas.


Jag har så många gånger funderat på att hoppa av gymnaiset, vilket kanske är oförståeligt för vissa eftersom jag har bland de högsta betygen i klassen, vunnit en tävling inom det jag utbildat mig till och är engagerad i både elevråd och studentkomitee. Ser man mig ur ett annat perspektiv ser det nog ut som att jag glidit igenom gymnasietiden på en räkmacka och fått bra betyg serverat på ett silverfat men både jag och alla som känner mig, speciellt mina lärare och min rektor vet att så är inte fallet. Jag har kämpat för att stå där jag står idag, jag har slagit mig fri från två enormt jobbiga psykiska sjukdomar och pluggat stenhårt för att få det jag har idag. Jag förtjänar det.

Gymnaiset är inte slut än men allt som jag haft ångest för och tyckt varit jobbigt är förbi och jag är så mycket starkare än jag var för snart 3 år sedan. Jag har fått så himla fina vänner, bland annat en som jag hoppas att jag kommer att hålla kontakten med livet ut. Jag har gått från att vara en blyg, tyst tjej med dåligt självförtroende och självkänsla till en nästan pskiskt frisk person men många fina vänner. Jag är stark i mig själv, jag är uttåtriktat, positiv och glad, jag har idag bra självkänsla och ett bra självförtroende och det går fruktansvärt bra i skolan nu. Jag älskar mig själv, jag älskar mina vänner, min familj och mitt liv. Från att ha varit på botten och kämpat för att ens ta mig ur sängen på morgonen står jag här nu starkare och lyckligare än någonsin, jag är levnadsglad och känner mig inte rädd inför framitden utan jag längtar efter den. 2017 är mitt år, och alla år här efter ska bli minst lika bra. Det går att ta sig ur alla svackor man har, tro mig. Det har inte varit lätt men det är värt det. Tack till alla som har stått vid min sida genom livets gång, alla ni som hjälpt mig när jag mått som sämst och alla ni som visat mig att livet är värt att leva. Jag älskar er mer än ni kan förstå, tack för att ni alltid funnits för mig och ni vet att jag alltid kommer att finnas för er. 

Tack för att du läst, det betyder mycket för mig. KRAM!
 

NEW IN!

Gick in på apoteket en snabbis och köpte på mig lite nya hudvårdsprodukter, en face mist (min gamla är typ 5 år gammal eller något haha) och en punktbehandling för finnar. Har en finne som jag seriöst har haft i två veckor nu, den är riktigt jobbig och försvinner så långsamt så jag ville ha något som jag snabba på processen när jag får en finne. Har testat misten ett par gånger redan och gillar den faktiskt, känner väldigt uppfriskande och återfuktande.