Öppen eller anonym donator?

Detta är en väldigt känslig fråga, så därför ber jag er att inte läsa vidare om ni lätt blir triggade av detta ämnet. Ja, jag vet att det bara är lagligt med öppna donatorer i Sverige, men det är också därför det är sådana långa köer här. Vissa  får vänta i flera år på att ens få försöka att bli gravida, medan man kan åka till ett annat land och göra en insemination på drop in om man så vill. När det är olagligt att donera som anonym vill helt enkelt färre män donera, och då blir det längre köer. Jag kan välja en öppen donator nu med men jag tänker att det för med sig fler nackdelar än fördelar. Jag ska citera ett stycka ur det handskriva brev som en donator som jag funderar på att avnända mig utav har skrivit till barn som blir tills med hans hjälp. 

"Du kanske undrar varför jag har valt att bli en anonym donator och som jag sa tidigare vill jag gärna göra det jag kan för att hjälpa till men jag ville inte ha någon typ av förhållande med dig. Inte för att jag inte skulle vilja känna dig, du är helt säkert en fantstisk person men för att din förälder skulle få ha dig i fred. Din förälder längtade efter dig och älskar dig mest av allt, jag hjälpte bara till lite på traven."

Sedan skrev han en massa fina, inspirerande, rörande och peppande saker till barnet också men det hör inte hit. 

Nackdelar med öppen donator: 
*Donatorn har bara gått med på att träffa barnet en gång, efter det har donatorn rätt att neka träffar. 
*Donatorn kanske inte lever upp till barnets fantasier och förhoppningar. Barnet kan bli besviket om donatorn inte är som barnet hade hoppats. 
*Barnet kan känna sig oönskad om donatorn inte vill ha kontakt med barnet, eller nekar till fler träffar. 

Fördelar med anonym donator: 
*Barnets bild av donatorn kommer att förbli en fantasi och aldrig förstöras, hen kan få skapa en helt egen bild och uppfattning om donatorn och aldrig behöva känna att hens förhoppningar var för höga. 
*Barnet behöver aldrig känna sig oönskat eller påträngande, donatorn valde att vara anonym det har ingenting med barnet att göra. Det är bara så det är. 

Så mitt val är klart. Jag får helt enkelt försöka tänka på vad som jag tror mitt framtida barn skulle må bäst utav och inte lyssna på omvärldens åsikter och tankar. Det kan vara svårt, men att gå emot strömmen är i alla fall något jag är bra på. 


Spännande att läsa din blogg :) jag har själv haft barnlängtan sen jag var ca 5 år gammal. Blev gravid när jag var 19 med min dåvarande pojkvän men vi gick skilda vägar för ett par år sen. Idag är jag 28 och har längtat efter ett syskon till mitt barn sen han var bebis. Det var anledningen till att det inte höll med pappan, han ville inte ha fler barn. Nu har jag letat efter en normal man i flera år men hittar verkligen ingen alls så har liksom du beslutat mig för insemination:) kommer följa din blogg! Har du tänkt när det ska ske? Vill du inte flytta hemifrån och så först? Tänkte eftersom du ville inreda garderoben :P

Svar: Jag kan svara på din kommentar i ett inlägg, kul att du gillar bloggen! Kram!
Nova Johansson

2017-04-17 // 02:57:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback